Rasstandarden

Hemland
Frankrike

Bakgrund
Beauceron är en fransk herdehundras, som härstammar från en mycket gammal hundtyp. Den påminner något litet om dobermann, i vilken ras den för övrigt anses vara en av ingredienserna.
Beauceron ställdes ut första gången år 1897 och väckte då ganska stor uppmärksamhet. Rasen har stabiliserats under åren men har bibehållit sin ursprungliga arbetsförmåga. Den förekommer mycket sparsamt i Norden.

Helhetsintryck
Beauceron är en mycket stor hund, kraftig, robust, mäktig, välbyggd och muskulös, aldrig klumpig! Den är klok, djärv och frimodig, aldrig rädd.

Huvud
Huvudet skall vara långt, 2/5 av mankhöjden och skall stå i proportion till kroppen. Skallen skall vara flat eller lätt välvd från sida till sida, pannfåran skall vara obetydligt markerad och nackknölen tydligt framträdande. Huvudet skall vara väl utmejslat med harmoniska linjer utan svaghet. Stopet skall vara obetydligt markerat och avståndet från nospartiets bas till nackknölen detsamma som avståndet från basen till nosspetsen. Skallens bredd och huvudets höjd skall något understiga halva huvudets längd. Nosryggen skall inte vara böjd, men vara en aning konvex vid nosspetsen. Näsbenet och pannbenet är, sedda i profil, parallella. Läpparna skall vara slutna, torra och alltid välpigmenterade. Överläppen skal täcka underläppen utan bullighet och skall i mungipan forma en mycket lätt början till en ficka, som alltid förblir stängd. Nosspegeln skall harmoniera med nosen, varken vara för trång eller alltför spetsig, ej heller alltför fyllig, men väl utvecklad, aldrig kluven och alltid svart. Sedd i profil skall den utgöra en förlängning av överläpparna.

Ögon
Ögonen skall sitta rakt och alltid vara runda. Uttrycket skall vara lugnt och frimodigt, aldrig elakt, skyggt eller oroligt. Ögonen skall vara mörka, aldrig ljusare än mörkt nötbruna.

Öron
Öronen skall vara högt placerade. De skall vara släta utan att vara platta och ganska korta. Örats längd skall vara lika med halva huvudets längd. Kuperade öron bärs parallellt upprättstående och de skall då peka något framåt.

Bett
Komplett saxbett med starka, vita, väl placerade tänder.

Hals
Halsen skall vara muskulös, väl ansatt i skulderpartiet och därigenom bära huvudet stolt.

Kropp
Kroppen skall vara rektangulär. Kroppslängden skall överstiga mankhöjden med 1-l½ cm hos hanhund, 1-2 cm hos tik. Bröstkorgen skall vara bred och djup och nå till armbågen. Bröstkorgens omkrets överstiger mankhöjden med en femtedel. De bakre revbenen skall vara långa och smidiga. Ryggen skall vara plan med väl markerad manke. Ländpartiet skall vara brett och starkt, korset skall vara obetydligt välvt och då endast vid svansansättningen.

Fram- och bakben
Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda och medellånga. Underarmarna skall vara muskulösa och torra. Låren skall vara något underställda. Knälederna skall inte vara särskilt vinklade. Hasleden skall vara stark och inte för lågt ansatt. Hasen skall utgöra ungefär 1/4 av hundens höjd i bakpartiet och tillsammans med låret bilda en mycket trubbig vinkel. Hasorna skall vara absolut lodräta och placerade något under bakdelen. Fram- och bakben skall till alla delar vara parallella (från sidan, fram- och bakifrån sett). Tassarna skall vara runda och starka, klorna skall alltid vara svarta och trampdynorna elastiska och hårda. Bakbenen skall ha dubbla sporrar placerade på bakbenens insidor. Sporrarna skall vara väl åtskilda och forma tummar helt nära tassarna. Detta anses med fog vara av stor vikt.

Svans
Svansen skall vara okuperad och bäras lågt med en lätt böjning uppåt som ett J. Uträtad skall den nå minst till hasleden.

Rörelser
Rörelserna skall vara lediga, parallella och smidiga. Rörelserna är passgång, kort trav, utsträckt trav och galopp.

Päls
Pälsen skall vara kort på huvudet, kraftig, kort, grov och åtliggande, 3-4 cm lång på kroppen. På lårens baksidor och under svansen är det obligatoriskt med lätta fransar. Underullen skall vara mycket kort, tät, fin och dunig, helst musgrå till färgen. Underullen får aldrig synas genom täckhåret.

Färg
Tvåfärgad svart och röd. Den svarta färgen skall vara absolut ren, den röda färgen skall vara ekorröd. Röda tecken skall. finnas över ögonen, på nedre delan av nospartiets sidor och avta mot kinderna, den får aldrig nå fram till öronen. På bröstkorgen helst som ett skjortbröst, på strupen, under svansen. På benen skall det röda sträcka sig ner på tassarna, på handlederna och fortsätta uppåt och täcka ungefär en tredjedel av benen, något högre på benens insidor. Några vita strån är tillåtet.
Harlekin: Grå, svart och röd (trefärgad). Ungefär lika delar grått som svart med fläckar eller mera svart än grått. Den röda färgen lika som hos den tvåfärgade varianten.

Mankhöjd
Hanhund 67 cm, tillåten variation 65-70 cm.
Tik 65 cm, tillåten variation 61-68 cm.

Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundans förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

Diskvalificerande fel
Avsaknad av molarer, defekt bett. Nosspegel av annan färg än svart: Svans som är kuperad, ringlad utmed sidan eller över ryggen, mycket krokig, defekt. Alltför mycket päls på huvudet. För kort eller för lång päls, avsaknad av fransar. Alltför fin päls, rufsig, vågig. Enkla sporrar eller avsaknad av sporrar. Vita fläckar på bröstkorgen. Överdrivet mycket rött Röda tecken på andra delar av kroppen än i standarden angivna. Röda tecken som klart avgränsar de övriga färgerna från varandra. Hos Harlekin, för mycket grått. En svart, en grå sida. Grått i den röda färgen, helt grått huvud. Storlek över eller under i standarden angiven mankhöjd.